.... Vi har anlitat städhjälp som just nu plöjer runt bland vår skit och utbrister ojande ljud, skrattar åt eländet här hemma och himlar med ögonen.
Jag skulle så gärna förklara för henne att jag inte får städa, att jag ska undvika att ens stå för mycket. Förklara att min kille kliver upp 4,30 på morgonen och sen sliter hela dagen (med jobb/praktik) och kvällen (med att passa upp på mig och sköta allt i hemmet) och att det är DÄRFÖR storstädning liksom inte har funkat på länge. Och då menar jag LÄNGE.
Men det enda jag lyckas kommunicera är att peka på magen och sedan på sängen. Och det får mig att skämmas SÅ mycket. För det kan lika gärna verka som att jag säger "jag är gravid, JAG tänker då rakt inte städa, jag tänker ligga i sängen. Och göra INGET".
Och den snälla kvinnan tittade på mig med ett snett leende, sa nånting på ryska, viftade lite med handen och satte igång med städningen.
Så nu ligger jag här som en lat och bortskämd pascha som om jag övervakar städandet. Fruktansvärt! Men jag försöker motverka det hela genom att med ett plågsamt uttryck i ansiktet sucka och stöna lite extra högt när jag vänder mig i sängen eller behöver skruva upp korken på min vattenflaska och så.
Har dock en otäck känsla av att det bara får effekten att jag verkar vara den kinkigaste gravida i världshistorien.
Jag känner mig helt smutsig när jag ju bara vill ha det rent!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar