Mina nya boobiesar är ju en hel story för sig själv. Jag tror att jag skulle kunna skriva en hel bok om dem just nu, även utan att alls nämna varken sjukliga siffer- och bokstavskombinstioner eller bröstvårtetransformation!
Jag har och har haft mängder med mjölk (bra jobbat kroppen!!) men det som i början fick mig att känna mig som en silikonstinn bimbo har nu lugnat ner sig till vanliga stora halvslappa bröst. Detta innebär tydligen att mjölkproduktionen är i balans. Yay?! Men det innebär oxå att det inte är lika lätt att avgöra vilken tutte som har den äran att stå näst på tur för att få göra min son mätt och nöjd.
Så jag har utvecklat en metod. Kanske inget jag kommer att ta patent på men ändå en prima metod (if you ask me liksom).
Den går ut på följande:
1. Inspektera brösten ockulärt där de ligger och skvalpar i bysthållaren (ja alltså titta på dem). Vilken kupa är mest illasittande? Mest dubbelpatte vinner.
2. Allt som oftast så har man fyra bröst när man tittar ner under blusen och då krävs det att man blir lite mer "hands On". Bokstavligen! Det är då dags för klämtestet. Detta går ut på att jag med varsin hand grabbar tag i varsitt bröst. Här kan man vid stor tidstillgång leka "hela havet stormar", men av erfarenhet vet jag att det finns ett bröst till varje hand (om inte ens partner är med i leken) vilket gör att höger hand till höger tutte och samma med vänster ändå är enklast.
Halvvägs till ett köpkvarter härom dagen så tyckte Sigge att det var dags att vakna och då kom såklart hungern som ett brev på posten (det uttrycket börjar kännas daterat, man får ju typ riktiga brev max 1 gång per år numera). Nemas problemas tänkte jag men ville ändå effektivisera processen så att det mer eller mindre bara var att stoppa fullast bröst i munnen på barnet mitt så fort vi nådde amningsrummet.
Så jag utför min bröstcheckar-rutin med ena handen och rullar barnvagn långsamt genom köpcentrumet med andra och känner mig som vilken proffsmamma som helst....jag identifierar stinnast bröst och håller kvar handen där för att slippa göra om hela grejen igen och minnas vilket bröst som drog det längsta strået (eller kortaste..minns aldrig riktigt innebörden av det där).
Och just där och då infinner sig en sjukt nöjd känsla av att jag har koll på den här mammagrejen nu...tills det blir dags att titta upp lite för att se vart jag går.. Och blicken landar på ett gäng 15-16-åriga killar som med stora ögon och öppna munnar står och betraktar den lyckliga mamman (jag) som just har tafsat på sig själv helt ogenerat och mycket noggrannt.
Jag tänkte ett slag att jag borde förklara mig, typ peka på Sigge i vagnen och göra amningsrörelser (eller peka på munnen eller så), men fann mig snabbt då jag insåg att det nog kunde förvirra ännu mer än händelsen de just bevittnat.
Så jag pep snabbt iväg med en påkommen och generad uppsyn, glad att jag inte behöver höra när de berättar om den underliga tuttklämmande tanten för sina vänner. Men mest orolig för att jag vet att smartphones och youtube finns :O
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar