Man roar sig inte alls kan jag säga. Alls. Det var ju aldrig tanken att detta skulle bli en deppblogg men när undertecknad är en depphög så är det just det ni får. Tanken av att jag har en helt frisk bebis i magen som ger sig till känna varje dag (jepp hen sparkar/buffar och har sig 1-5 gg/dag) som kanske inte kommer att få leva bara för att min skit-livmodertapp ska hålla på och mesa sig och vara svag, äter upp mig.
Så mina topp 5 aktiviteter under dagen är
1.Ligga still (jo, jag måste ju det men ibland vickar jag på tårna. Sen ibland sådär varannan timma så kommer höjdpunkten då jag kliver upp för att gå och kissa. Det är ett äventyr tills jag sen ser mig själv i spegeln....sjukskriven does
NOT become me kan jag ju säga)
2. Grina (oftast av självömkan men jag varvar det hela med att grina åt random ledsamma saker (Malou efter 10, att det är så svårt att komma fram till Försäkringskassan med mera)
3. Titta på en vansinnigt vacker bukett (se nedan) som jag fick för nästan 2 veckor sedan (när hela det här eländet drog igång) av en fantastisk vän. Det är som att buketten liksom
känner på sig att jag behöver den att titta på för den har sett helt nyskördad ut fram tills idag då den börjar se ut lite så som jag känner mig (kroken och hängig)
4. Sticka bebiskofta. Jag vet att det är lite martyr över det hela, men det hade varit värre om jag faktiskt var bra på det. Den här koftan kan man verkligen inte använda på riktigt. Ögonen går sönder lite av att bara titta på den. Håller på att montera ihop skiten nu, så JA den ska få armar också. Men det hela såg så eländigt ut att jag var tvungen att fota det innan jag blev klar.
Men att jag stickar den här fula koftan är faktiskt inte det värsta. Det värsta är att jag kommer att börja sticka en EXAKT likadan i eftermiddag, fast gul. Jag kan inte riktigt förklara för mig själv varför faktiskt.
5. Äta. äta. äta. äta. äta. Fy faaan vad jag äter. Sambon gör små matpaket till mig och köper massa småplock (russin, kex, aprikoser, godis med MYCKET mera). Jag går nog upp 2-3 kg i veckan, men VEM BRYR SIG liksom, haha, det är ju ingen som ser mig. Och njutningen och nöjet i att få stoppa ätbara saker i min mun väger så mycket tyngre (höhö bra ordval va ;) än att ligga här i sängen under täcket med en lite mindre stjärt.
Så kul är mitt liv just nu. Vill man roa mig med en kommentar, present eller förslag på vad jag kan göra annat än att sticka fula bebiskoftor så får man gärna göra det!
Kram från Deppot!
